14 juni, 2015 Magnus Frischenfeldt

Vätternrundan 2015

 

Då var årets Vätternrunda avklarad. Att jag lovade mig själv förra året att aldrig igen utsätta mig för något dylikt hade jag jag tydligen glömt. Nu satt jag igen i sadeln och trampade de 300 km som Vätternrundan är.

Det är svårt att förklara hur det känns om man inte har upplevt det, jag kan rekommendera upplevelsen men jag tror inte den är för alla.

Årets Vätternrunda var den 50:e i ordningen det firades med solsken och ett nytt rekord. Proffslaget Team Tre Berg-Bianchi korsade mållinjen i Motala på 6.33 timmar – en förbättring av det tidigare rekordet med fyra minuter. Det är sjukt att man kan cykla 30 mil på den tiden.

Själv så förbättrade jag min tid från förra året med nästan 4 timmar, jag tog mig runt på 11.05 timmar vilket jag är otroligt nöjd med. Det det skulle inte vara möjligt om jag inte i redan I Gränna hängde på ett fantastiskt gäng som jag följde nästan ända in i mål. Med deras hjälp så kunde jag hålls en jämn hastighet som låg nästan på gränsen till för fort. Trots mitt tjocka pannben tappade jag dom några kilometer innan mål, då funkade inte benen längre.

vätternrundan-innan-start

Min starttid var 22:40 vilken var perfekt. Med den starttiden så avverkade jag de första timmarna i mörker då man är som piggast i kroppen. Jag var perfekt klädd med kläder från Craft, underställ som transporterar fukt, långärmad cykeltröja som öven skyddar armarna mot solen, cykelbyxor som har den nya paddingen som är fantastisk och benförlängare som är enkla att ta av när solen värmer. Under de kallaste timmarna drog jag på mig min fether light jacket som står mot vind och väta. Besök  Crafts nya hemsida där hittar ni samtliga plagg och teknisk information.

vätternrundan-hjo-soluppgång

Väl framme i Hjo så sken solen från en klarblå himmel.

vätternrundan-konstantin

Att hänga på en grupp är avgörande för att hålls en hög hastighet. Att jag hade turen att hitta en grupp som inte bara höll perfekt hastighet utan även lät mig vara en i gänget under stoppen, det var min stora räddning.

mål-vätternrundan-medalj-2015

Även när jag inte orkade hänga på de sista kilometerna så stod dom kvar i målgången och väntade på mig. Här är hela gänget: Konstantin Petrov, Tanja Lundberg, Viktor Lindskog, Hampus Johansson och Elin Svensson TACK NI ÄR BÄST..!!

Jag ska inte säga aldrig igen för trots värk i benen, ömmande rygg och skavsår i rumpan så var årets Vätternrunda riktigt skön. Det är en otrolig utmaning och bedrift att cykla hela 300 km i sträck.

Nu är det nya utmaningar på gång nästa är Vansbrosmmet om bara några veckor så i morgon börjar simträningen…

Tagged: , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *