23 april, 2014 Magnus Frischenfeldt

Blod, svett och en jäkla massa blåmärken.

 

Är det meningen att man ska vara totalt blåslagen och blodig efter varje cykeltur?

blod

Jag tror att det är det som gör MTB kul. Jag börjar få kläm på växlarna, det gäller att vara på hugget och inte växla varken för tidigt eller sent. Det som är svårast är att få bort skorna som sitter fast på pedalerna i tid…. Jag missade ett antal gånger idag då jag trodde jag skulle klara backar, rötter och sten, därav blodsutgjutelsen. Jag har skrubbsår, sticksår och blåmärken på ganska många ställen på min stackars kropp. Det som inte dödar härdar… Idag blev det en runda på 28 km, inte vilka 28 km som helst för det går brant uppför, vansinnigt nerför och tyvärr ibland även på tvären. Det är sjukt jobbigt att cykla i skogen men det är vansinnigt kul. Det tog mig 1 timme och 17 minuter men det känns bara som en halvtimme. Jag har hittat den optimala rundan här på ön, ett varv är 12 km. I den rundan får jag ca 3 km teknisk körning, 3 km smal stig, 6 km elljusspår och 2 km grusväg. Sen är det upp till en själv hur trött man vill bli.

jagtrott

Idag trampade jag på ordentligt, det är bara 11 dagar kvar till Lidingö MTB så det gäller att ta vara på de sista dagarna…

Nu njuter jag av solnedgången på terassen, grillen är tänd så vad är lite skrubbsår…

Tagged: , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *