4 december, 2015 Elin Bjärkstedt

Vilken respons!

…Idag har jag mött så mycket vänlighet och kärlek vart jag än vänt mig. På Facebook har gårdagens bloggpost blivit delad av massor av människor. Posten har blivit länkad till av andra bloggare och jag har fått meddelanden på facebook av vänner och helt okända, sms, och personliga hälsningar på Instagram.

Och i det verkliga livet hade jag pt-kunder på morgonen och sedan tränade jag min syster i gymmet innan vi åt lunch. När jag kom till boxen på eftermiddagen fick jag kramar av medlemmar och naprapat-Fredrik erbjöd mig massage och sedan hjälpte Hannes mig i en timme med teknikträning i stöten. Bara för att. “Jag hade ingen aning” var det fler som sa och det har fått mig att reflektera över det uppdämda behovet som finns att prata om det här med att jobba och träna sig sjuk. Många har kommit med egna berättelser. Mycket tuffare än min.

Jag vill säga tack för all omtanke. Och också förtydliga att jag mår bra nu. Och att jag har lärt mig att bromsa lite bättre. Och att jag är trött den här perioden men att det inte ger mig ångest. Jag vilar ut det.

På eftermiddagen kom jag hem och somnade en stund på spikmattan. Jag hävdade att jag bara dvalade och yogaandades lite, men Calle frågade om det var yoga-dräggel och yoga-snarkande också…

Nu tänker jag inte skriva mer om det här på ett tag. För det här är en träningsblogg. Och jag gjorde dagens lyft på lätta vikter för teknik istället för vikt som det “skulle varit” och sedan boxjumps och tunga svingar OTM i 24 min. Det var tråkigt och skönt på samma gång.

 

About the Author

Elin Bjärkstedt läs mer om mig på wwww.personligaretraning.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *