18 maj, 2015 Elin Bjärkstedt

Småät, storät och lite träning…

Jag var utan skärm! Det hände på landet i mer än 48 timmar. Som värsta detoxen. Jätteskönt! Vi grävde i trädgården, klippte gräsmattan och inspekterade brännhålen mamma gjort med sin utomhusbrännugn i min lyftarplattform. Hon hävdar förstås att det är en bränningsskiva och vi kommer nog aldrig bli riktigt överens på den punkten…

Joggade 6 km rundan både på fredagen och på lördagen. På lördagen fick jag sällis av Syrran och Storpetta. Åt mycket mat och fikade ännu mer. Syrran blommar ut som bullmamma när morsan inte är med. Rabarberpaj och annanaspaj och grädde till 11 och tre-fika.

Fikaproffs förklädda till sportisar.

unnamed-1

Söndagen var styrketräning på friskis och svettis och idag var det måndag igen.

Gick på klass, körde på bra och kände mig helt ok. Tyckte mina dubs var tjusiga idag, tills jag fick se en bild av dom. Men känslan är kanske viktigast ändå.

På eftermiddagen var det fysioterapi hos Fredrik Aronsson. Kanske mest terapi. Alltså, jag känner hopp när jag varit hos honom. Nu har vi kommit till höfterna. Ska tydligen lära mig vicka på dom och inte längre gå som en ryggskadad utan mer som en het katt.

Sist släppte han på min gamla låsning kring skulderbladet. Det var som vanligt som att klämma ut en tandkrämstub av sorg och stress. Inte smärtsamt men obehagligt. Det är som om känslorna materialiseras och förångas. Med risk för att låta flummig här, men känslorna sätter sig verkligen i kroppen. För mig är det tydligen någonstans i trakterna av vänster romb. Efteråt var jag sorgsen och sötsugen. Kom hem. Calle sa att det var dumt att småäta så vi åt upp alla hembakta mazariner på en gång. Då blev det inget småätande utan mer ett storät. Typ gains.

unnamed

About the Author

Elin Bjärkstedt läs mer om mig på wwww.personligaretraning.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *