22 oktober, 2014 Elin Bjärkstedt

…med hjälm i tillvaron.

…jobbade på med en jämn stressnivå idag, vilket gjorde att lunchpasset blev sådär (trots att jag hade besök av kusin Frida!) och jag fick rusa vidare genom dagen utan att känna att jag knutit ihop säcken ordentligt. Hade förberett för att kunna gå till boxningsträningen idag (jag gör ju det var tredje månad ungefär…) och såg fram mot ett slitigt fyspass. Men ingen fysisk utmattning infann sig. Jag tror inte det beror att jag är så fruktansvärt vältränad utan att nybörjarboxningen var för just (tränings)ovana och för att jag inte riktigt kunde drillarna som de andra nybörjarna gjort sen i augusti. När det var klart kände jag bara… tomhet istället för endorfinkick. Men fick ha hjälm och svettiga handskar. Man borde alltid ha hjälm. Och tränaren var jättesöt och lite lik min hemliga kärlek Navid som jag hängde efter när jag var 12 år i Östberga.

Gick hem och gjorde hundra thrusters med skivstången på 20 kg i vardagsrummet.

IMG_4905.PNG

About the Author

Elin Bjärkstedt läs mer om mig på wwww.personligaretraning.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *