20 oktober, 2014 Elin Bjärkstedt

Tänk om jag tycker det är roligt igen?

Har haft ett gäng sköna prestiglösa pass. I lördags med min icketränande (men snart så!) kompis Lina-Fina på 24 fitnessgymmet. Först var vi på tjejavdelningen. Eee jo, de har en sån och vet ni vad? Det var rätt skönt att hänga där en stund, men det fanns inga vettiga fria vikter (eftersom tjejor mest vill ha kardiomaskiner eller?!) så när det skulle bänkas och pressas så fick vi ge oss ut i den blandade avdelningen (som då indirekt var killavdelningen och mycket bättre utrustad…) Hur som var det kul att träna med Lina, och det var kul att ställa till en scen och stånka mycket bland fria vikterna.

I söndags var jag till Hammarbybacken med pojkarna. Sprang upp fem gånger på lite olika vis. Drack varm choklad på toppen och njöt av att hänga och träna sådär otvunget. Kände mig starkare än på länge. Och gladare.

 

IMG_4846.JPG

Och idag var det wod på Solid. ackumulerade totalt 120 frontsquat och #detvarlätt.

 

IMG_4871.JPG

Känner träningslust och träningglädje igen. Och det hänger i hop med känslan av att 1) inte ha kroniskt ont/inte vara rädd och 2)prestationsbefrielse.

Och faktiskt är det träning vi snackar om här. Inte hjärnkirurgi eller något annat allvarligt. Jag tänker inte ta mig själv på sådant stort jävla allvar.  Jag vill ha utmaningar och lek. Ge mig!

 

 

About the Author

Elin Bjärkstedt läs mer om mig på wwww.personligaretraning.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *