26 februari, 2014 Elin Bjärkstedt

Passion?!

Mitt instagramflöde svämmar över med motivationsbilder. Ibland är det roliga och lite vitsiga men oftast enfaldiga av typen:

20140226-174600.jpg

Och jag känner hur irriterad jag blir. Vadå liksom?! Måste man vara passionerad hela tiden?! Det jäkla kravet kan jag inte ställa upp på, då skulle inte mycket bli gjort kan jag lova.

älskling, jag känner ingen passion för dammsugningen idag…

Och träningen: de största hjältarna är de som tar sig till boxen, gymmet eller hallen och kör på, fast det är motigt och svårt med motivationen. De passen jag känner passion för är lätt räknade. Jag har roligare och tråkigare träningsdagar, jag är mer eller mindre motiverad. Ibland händer det att jag fylls av ren och skär träningsglädje! Det är en ynnest och en gåva. Aldrig ett krav.

Kära bloggläsare- fortsätt harva på. Det är harvandet som är storheten. Som med livet i övrigt alltså. Festen är inte utmaningen, förälskelsen är inte utmaningen- vardagen är. Och vem orkar vara passionerad hela tiden? Någon måste ju ta hand om barnen, vika tvätten och rehabba också!

About the Author

Elin Bjärkstedt läs mer om mig på wwww.personligaretraning.se

Comment (1)

  1. ja men exakt. är man astaggad och passionerad till träningen så går ju den hårdaste träning som en dans?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *