Reflektioner

Har ökat träningsmängden lite. Bara lite, men det ger effekter i form av 1) hunger 2) trötthet 3) morgonstelhet från hell.

Det är inte så att jag kör två pass om dagen eller så. Jag bara sköter min konditionsträning och följdaktligen ökat frekvensen på löppassen. Jag kör lite fler woddar, ofta på klass. Det är inga konstigheter med andra ord. Men uppenbarligen har jag väldigt små marginaler och börjar på en gång bete mig som någon slags heltidstränande människa. Jag vill äta som en häst och sova middag och måste stretcha på morgonen.  Det är härligt ändå. Tänk om man fick leva så här ett år och inte bara en semesterperiod. Vad stark och snygg man skulle bli. Semester is the shit.

Samtidigt blir det rätt uppenbart vad det sliter på en kropp som är inne på sitt 40 jordsnurr och jag tänker på de heltidsarbetande som tränar som jag gör, eller ännu mer. Jag tror verkligen att kroppar mår bra av att träna hårt och jag vet att jag aldrig hade mått så här bra i min skadade rygg om jag inte jobbade på frekvent, men våra kroppar är uppenbarligen inte gjorda för tung träning OCH heltidsjobb, familjeliv och netflixtittande på nätterna.

Det här är inget humbelbrag om min semesterträning- det är bara ett konstaterande att det kräver återhämtning att träna mycket. Annars blir det destruktivt. Jag tycker det är så roligt att köra nu och känna att jag blir stark- men jag vet att jag inte kan köra på så här när mina små pokemongos ska börja skolan och läxor och mat och jobb-karusellen drar igång igen.

 

b3aa8f41-7229-4d41-98cd-939c3a857134

Idag körde jag visst två pass när jag tänker efter. Klass på lunch och styrka med lite snatch före middag.

Köper mig lite lycka

Trött i kroppen och vaknade med ont i ryggen. Vilodag idag alltså. Även Calles födelsedag som vi firade med att köpa en havskajak!!! Så jäkla glad. Den ska ligga hos Calles föräldrar som har sommarhus vid havet utanför Gustavsberg. Bussavstånd. Längtar!

Annars kunder och klasser idag. Mellan dem 100 TGU med 12 kg. Kändes bättre i kroppen efter det.

Teamwod

Lite trött i träningskroppen idag så teamwod passade perfekt med draghjälp och så. Nästan 60 min tog det men var ”kul” på det där jobbiga viset. CF är ju inte så lustigt alls, egentligen. 

Jag samlade ihop 1500 m rodd, 125 burpees, 100 svingar, 75 pullups, 50 cleans och 25 hspu på mina 30 min och min teamkompis gjorde lika mycket. 

Följer debatten om Glock som sponsor/pris i Games och känner att den rubbade världen tränger in i min sport. Men på Solid jobbar vi hårt och är nice to people. Inga puffror alltså. 

Chefen är så jävla lat.

Har kuskat runt i Dalarna/Bollnäs-trakterna en vecka med familjen. Haft det lovely. Ätit gott, umgåtts med olika vänner som pysslat om oss. Vi har  läst böcker. Tränat helt ok men inte med för höga ambitioner. Besökte boxen i Leksand en dag och hade förvånande nog träningsvärk i flera dagar efter lite thrusters? Sommarformen. Har sprungit och paddlat lite kajak och läst böcker.

b404da61-f03d-4107-b15f-86dc632e3bac

Nu ska jag jobba i två veckor ungefär- eftersom de flesta av mina Solid-kollegor är i USA för att tävla på Games. Smygjobba bara. Hålla lite pass, ha fåtalet pt-kunder och åka en sväng till Göteborg på reportage-resa. Inget jobbigt jobb alltså.

Det stora jobbet blir att försöka organisera hösten. Jag försöker hela tiden boka ett möte med den logistikansvariga i företaget, men hon verkar ha checkat ut helt och hållet. Och chefen och ekonomiansvariga bara vill träna, äta, läsa och SOVA. Hon vägrar att ens boka ett möte. Jag ba, hallå! Det här enmansföretaget går åt helvete om inte du steppar upp nu och PLANERAR så det blir som jag vill ha det i höst. Men jag ba, fuck off -kan man få ha lite semester eller?!

Gör ett nytt försök med alla mina jag på måndag.

Dagens träning. Clean n jerk på (gamla- före semestern) kroppsvikten otm i 10 min och sedan utfallsgång och overheadwalks och lite lek med släddrag och waiters walk med KB innan jag avslutade med 4×4 min på rodden.

Just det ja. En sak blev jag ändå tvungen att bestämma. Jag tackade ja till tävlingen i augusti. Det var sista dagen för att bestämma sig i förrgår. Jag bara gjorde det och tänker att jag gör som Lanner säger. Springer mycket och gör mitt bästa – utan press. Det blir nog bra ändå.

 

Oglamoröst men fantastiskt.

Det blev sent. Först vid 21 var det läge och det kändes inte lockande att åka till ett tomt Solid. Kånkade ut stången på gården. Och hopprepet.

25 dubs varje minut i 10 min.

Marklyft 5:or upp till 90 kg

3×5 strikta CTB

Sedan 21-15-9 av thrusters och burpees.

Inte ens någon cool actionbild – bara ensamt men alldeles underbart kvällsjobb på tyst innergård. Någon granne bakom en gardin när repet ven. Annars ensam.

Världen är galen när man lyssnar på radio och skummar igenom flödet på facebook och läser DN- men i mitt flåsiga andetag på den tjugonde thrustern kan jag vila från allt.

Den ofrivilliga tävlaren…

Det här att jag gjorde kvalet, mest för att stödja min box och vara delaktig i den roliga upptakten till Stortävlingen på Stadion den 21 augusti. Att jag ville peppa de andra motionärerna att våga vara med fast man inte är VM-kvalad i CrossFit som många av tränarna på Solid är. För att det var en rolig grej att göra sitt bästa på boxen efter de förutsättningar man har. Och så händer det att jag plötsligt inte kom helt sist och att jag faktiskt kvalificerade mig.

Så nu måste jag ta ställning till om jag ska vara med eller inte. Det är liksom inte KM eller så.

Så här är det. Jag är kvalad i Masterklassen 35+. Det är en ålderskategori där det finns otroligt starka duktiga tjejer som tävlat mycket och hängt med ett tag. Kvinnor som skulle sopa banan med de flesta 22åringar. Och så finns ett gäng som jag- som hållit på ganska länge och som sopar banan med alla klassföräldrar lätt som en plätt. Vi som alltid är starkast  i alla sociala sammanhang utanför boxen- men som inte har som ambition att tävla utanför KM och på föräldramötena. Det är två kategorier kan man säga. Och jag halkade liksom över från den senare kategorin.

Nu måste jag ta ställning till om jag ska göra det eller inte.

Så här: OM jag gör det vill jag för min egen skull verkligen göra mitt bästa. Då vill jag förbereda mig och inte fega ur. (Det här kan ni läsa om i nästa nummer av blaskan. Jag har verkligen rannsakat mig. Den här jäkla rodden lärde mig en hel del…) Då vill jag träna för det och förbereda mig så gott jag kan på två månader.

Samtidigt är jag trött och sliten mentalt och behöver verkligen semester och barnhäng och fjällvandringar. Jag har liksom bokat in 10-12 dagar i berg och på vandringsleder den här sommaren. Och visst är det stärkande och hälsosamt i fjällen- men inte blir man förberedd för påfrestningarna av två dagars tävlande på nationalarenan av att mysa omkring i praktisk byxa, hoppas att få användning av kniven, snusa och dricka kok-kaffe direkt.

Hua- hur ska jag kunna bestämma mig?

0c707d41-7a4e-426b-9980-67ed91d9d0c6