20 september, 2013 stark

Av ädlaste valör

Brottning, VM, Dag 1:

Han är, till sin medaljskörd sett, Sveriges mest framgångsrika brottare. Jimmy Lidberg åker till OS med ett färskt VM-silver hemma på väggen. Det är hans tid nu. Tid för guld.

Sommaren 2012 är det OS i London. Det har byggts cykelvelodromer, simbassänger, arenor och läktare till förbannelse. Journalister från hela världen kommer vara på plats och det kommer knäckas en och annan öl kompad av hejarop och svordomar i soffhörn på världens alla kontinenter. Sverige är som vanligt ett litet land i denna största av alla tävlingar. Men vi har några guldhopp – i simning och, just det, i brottning.

 

Jag vet vad du tänker. Martin Lidberg är en av ägarna av STARK, nu skriver vi om hans bror. Och visst skulle det kunna vara så – om Jimmy brottades i någon farmarliga någonstans och vi kände sig tvungna att ge honom lite mediautrymme. Men detta är inte Martins och definitivt inte Jimmys idé. Det är Sveriges, för Jimmy Lidberg är vårt största guldhopp i OS i sommar.

 

Jimmy bor i Gamla stan i Stockholm. Kåken är, som sig bör i stadsdelen, flera hundra år gammal, vilket det syns på trapphus och fönsternischer. Jimmys lägenhet, däremot, är modernt renoverad med infällda spotlights och öppen planlösning mellan kök och vardagsrum. Jimmy kommer precis från träningen och har fått med sig en gigantisk portion käk från en av de lokala restaurangerna. På turisternas, de som främst i sommartid täpper igen Gamla stans gränder, tallrikar landar inte den här storleken på portion. De närliggande restaurangerna verkar ha förståelse för vad en tungviktare i hårdträning behöver.

 

– Vi brottare klarar inte mer än max 9-10 pass i veckan, vi måste få tid med återhämtningen, säger Jimmy mellan tuggorna.

 

– Det vanligaste misstaget när det närmar sig tävling är att man lägger in för lite återhämtning. Det var sex matcher på samma dag för mig nu senast på VM. Det är extremt tufft, nästan lite galet, men för publiken funkar det däremot bättre med alla matcher på en dag. Samtidigt blir kvaliteten på brottningen lidande. Ofta blir finalerna en mer avslagen tillställning tack vare den hårda vägen dit, fortsätter han med blicken fokuserad på en stor räka som vägrar fastna på hans gaffel.

 

Men systemet har gynnat Jimmy, som brukar prestera som bäst match tre-fyra nånting. Det syns även i hans medaljskörd från de senaste åren: två VM-silver, ett VM-brons, två EM-silver och tre EM-brons. Totalt 13 mästerskap och åtta medaljer. Det finns det ingen svensk de senaste 20 åren som är ens i närheten av detta facit.

– Samtidigt finns inget guld med i samlingen, och det har satt sig lite. Jag brukar kallas världens bästa brottare som inte vunnit något ännu, säger Jimmy och ler snett.

 

I Sverige är brottning en liten sport, satt i internationell jämförelse. På ett VM kan över 100 nationer vara representerade. När Ryssland blev OSS och senare tjugotalet nationer blev brottningen än mer konkurrensutsatt. Det har drabbat Jimmys generation brottare. På Frank Anderssons tid fanns det en kille som slagit alla ryssar i sin viktklass – nog så jobbig – nu kommer istället tjugotalet killar från öst till de stora tävlingarna.

– Samtidigt som alla länder skickar sina bästa brottare, precis som vi, finns det en stor skillnad. Deras bas är kanske 300 000 licensierade brottare. I Sverige finns det ungefär 2500. Men intresset för brottning har funnits länge Sverige. Kolla på Frank Andersson, till exempel. Folk följde verkligen honom. Och vi har, trots att vi är ett litet land, många duktiga brottare, så det som behövs är formatet och tv-tiden för att sprida sporten.

 

Och några duktiga kommentatorer.

– Precis, några som kan sporten.

 

Den tuffaste träning är nu, under senvåren och början av sommaren. Jimmy är precis hemkommen från två veckor i Ukraina, en vecka i Gällivare följt av en vecka i Skåne. Fokus har legat på tung träning, att nöta teknik har varit sekundärt. Aerob träning, löpning och tung styrketräning. Nu har han en vilovecka i Stockholm, hemma med fru och barn, innan ytterligare två veckors träningsläger tar vid, i Spanien. Ett färggrant excelschema för träningsupplägget i Spanien ligger utskrivet på bordet mellan mig och Jimmy. 90 minuter parterrträning och 90 minuter styrketräning verkar vara en hyfsat vanlig dag på jobbet, löpning i bergen och paddling ligger också med som extrafys.

 

– Uthålligheten, om man ser till långa löppass, hjälper mig att prestera under sex matcher på samma dag. Annars ska jag träna för att prestera, explosivt och maximalt, under sex minuter.

 

Vem är din tränare?

– För min brottning har jag Igor från Ukraina som tränare. Han har jobbat in gamla modeller från Ryssland i som innebär tre dagars träning och en dag vila. Det har definitivt funkat för mig, jag tror att jag tränat för mycket i perioder.

 

Vilken typ av träning funkar bäst för dig?

– Intervaller. Jag kör en och en halv minut under mjölksyratröskeln och en halv minut över tröskeln. Sedan ser jag till att transportera bort mjölksyran, mellan en och tre minuter ungefär, och sen kör jag igen.

 

– Ett tips jag kan ge till alla är att tänka sig in i sin specifika idrott. Jag tränar som jag gör för att jag sysslar med brottning, en hockeyspelare kanske ska köra max i 30 sekunder.

 

Just intervaller runt mjöksyratröskeln har varit Jimmys nyckel till framgång. Han brottas i ett högt tempo och vinner ofta på att nöta ner motståndarna.

– Jag har dessutom vunnit mycket på att tänka på mina motståndares plus- och minuspoler. Jag var tidig med detta inom brottningen, att faktiskt ha en gameplan. För de taktiska detaljerna är minst lika viktiga som de tekniska. Du måste till viss del anpassa dig efter motståndet och känna till din motståndares vassaste vapen.

 

Jimmy Lidberg är inte bara uppväxt med brottning. Det var dessutom det enda han ville hålla på med.

– Jag var på brottning för första gången när jag var 5 dagar gammal, berättar han med ett, kan vi kalla det, allvarligt leende.

 

– Jag lade inte pussel, jag spelade inte tv-spel. Jag sysslade med brottning. Sedan har jag alltid varit Martins lillebror, och det är lite irriterande. Jag valde tidigt att satsa på brottningen och träna på mitt sätt, inte försöka bli en kopia av min bror.

 

Det känns lite som tvillingsyndromet – en skaffar mustasch, en färgar håret – allt för att inte uppfattas som lika. Men de är inte lika, Martin och Jimmy. Inte till utseendet, och det skiljer dessutom hela nio år mellan dem. Det känns mer som att media haft svårt att hantera – tyckt att det var lite för fantastiskt – att två av världens bästa brottare faktiskt är bröder.

– Vi är inte lika i vår brottningsstil heller. Martin förlorade på uthållighet men vann på sin explosivitet, för mig är det tvärtom. På styrketester har vi legat lika, men hans mjölksyratålighet har alltid varit sämre.

 

Är du lika hungrig på framgång nu som tidigare?

– Ja, men jag orkar inte plocka fram det lika ofta. Det sitter djupare idag, jag kan inte plocka fram det lika snabbt och direkt som när jag var 24.

 

Jimmy har hunnit fylla 30 år. Ingen ålder för en brottare, men frågan känns ändå befogad. Dessutom har han fru och barn, som normalt får stanna hemma när han åker på träningsläger och tävlingar.

– Men detta är mitt jobb. Det är enkelt att underkasta sig all träning och alla hårda pass när man har ett konkret mål. Och hundåren, de tidiga åren i landslaget, har jag redan gjort.

 

Hundåren?

– Jag hade samma tränare från jag var 18 år. Han sa att mina viktigaste år var fram till jag var 23 år. Det var hundår, grisår. Hårdare träning, mer teknikfokus. Det skulle inte funka för en trettioåring…

 

Men nu ska det funka. Nu, i sommar, i London, på mattan. Nu ska allt stämma.

 

 

FAKTARUTA/

Namn: Jimmy Lidberg

Född: 1982

Antal VM-medaljer: tre

Antal EM-medaljer: fem

Aktuell med: OS i London